Kategorier
Folktro Spöken

De dödas julotta

”Jan Anderssas hustru i Nyland, riksdagsmansmor, kom en julmorgon tidigt till Njurunda gamla kyrka för att få god plats. Det lyste ur fönstren och porten var öppen, likaså dörren. Hon trädde in, förvånad öfver att gudstjänsten redan börjat, och hukade sig ned, medan hon läste ingångsbönen. Hon slog sedan upp psalmboken och sjöng med, hörde prästen läsa vid altaret och församlingen sjunga igen. När hon då såg upp, varse-blev hon endast sådana personer, som hon visste vara döda, även prästen. Hon tyckte icke att det var så underligt i början, men snart blev hon rädd, rusade upp och ut. Då slocknade ljusen och kyrkdörren smällde igen. I stegporten mötte hon klockaren, som kom för att tända julljusen.”

Plats: Njurunda Medelpad
Upptecknare: Emil Forsgren
Sägnen är hämtad från Institutet för språk och folkminnens arkiv.

En vida spridd sägen över hela Sverige handlar om att de döda håller en egen julotta timmarna natten mellan julafton och juldagen. Sägnerna kallas oftast för ”De dödas julotta” och huvudingredienser brukar vara en ensam äldre kvinna som tar fel på tiden och råkar komma för tidigt till julottan. En aning stressad smyger hon sig in i kyrkan och slår sig ner i den bänkrad hon vanligtvis sitter i. Men döm av hennes förvåning när hon upptäcker att både präst och alla kyrkobesökare sedan en tid tillbaka är döda. Ofta får hon råd av någon avliden släkting hur hon ska ta sig ut med livet i behåll. Hon rusar sedan mot utgången men blir träng av de avlidan och för att rädda sig själv lämnar hon ett klädesplagg. Klädesplagget, vilket ofta är en sjal, återfinns sedan i småbitar utspridd på gravarna.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *