Kategorier
Folktro Väsen

”Nog är jag rik men min syster i Blacksås är så mycket rikare hon!”

I många sägner berättas det om att gruvfrun i någon av de större gruvorna, gärna Falu koppargruva eller Sala silvergruva, jämför sin rikedom med ett annat berg där hennes syster eller bror sägs hålla till, och att denne släkting är så ofantligt rik, bra mycket rikare än den redan kända gruvans rådare. Att sådana sägner har uppkommit är inte så konstigt då de under århundraden använts som ren propaganda för att få till en provbrytning i det ännu oexploaterade berget. Om man dessutom vid de första provbrytningarna inte hittar något av värde kan man alltid skylla på bergets härskarinnas illvillighet att lämna ifrån sig sina skatter.

Här följer ett par av dessa sägner som inte kom med i det senaste poddavsnittet ”Gruvronas väsen”.

”Nog är jag rik men min syster i Blacksås är så mycket rikare, hon”, sägs självaste Gruvfrun i Falukoppargruva en gång ha yttrat för en forbonde från Forsa. Det har lett till att många bönder ruinerat sig i jakten på rikedomar i bergets inre. För trots att experter inom bergsbruk och mineraler under åren sagt att berget enbart består av gråsten har försök till gruvdrift pågått ända in på 1930-talet, utan resultat. Kvar finns ett antal vattenfyllda gruvhål varav det mest lättillgängliga ligger mitt uppe på berget, ett femtiotal meter från gångstigen. Gruvschaktet är idag inhägnat.

Det går ett rykte, att en gubbe fastade en midsommarnatt vid Sala gruva, och då fick han se gruvfrun. Hon var alldeles utfattig och slarvig alldeles förskräckligt och sa: ”Ni må då spara min sängkammare åtminstone. Ni må söka er till fru Lara i Lurbergsåsen, som är två-tre gånger rikare än jag, eller till broder Misting i Mistingshällan.”

Tavlan är målad av Bror-Eric Bergqvist från Bjuråker, Hälsingland och föreställer Gruvfrun på Blacksås.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *